night after night.
ska vi se här, nu ska vi tömma huvudet.
f ska börja på donner till 2an! så jävla underbart. ibland börjar jag fundera på om han är närmare vän med mig. men det tänker jag inte säga, varken till henne eller honom.
när man erkänner allt, då blir människor säkra på vart dom står och slappnar antingen av så relationen går åt helvete, eller så blir de uppgivna och går.
i vilket fall, så kunde världen sett helt annorlunda ut om tankarna stannat kvar i huvudet. sometimes for the better, sometime for the worse.
menmen.
två månader med pojken också. ibland känns det som om han inte kan lyssna alls. men jag vet att han försöker. och att han vill väl. och att han kanske inte har så många som anförtror sig om saker till honom. men jag tror jag kommer skälla ut honom ändå, nån gång faktiskt.
hbt-grejen gick åt helvete. kuk. funderar på att hoppa av faktiskt.
orka om vi ligger massor back. också har jag skuler till mina föräldrar på... 2000+700+300 is... ta daah, 3000. och inget jobb. jag hatar officiellt det. men på något sätt är det som om jag inte orkar bli upprörd. det ordnar sig liksom, känns det som på något sätt.
jag saknar c. det får vi se hur det blir ifall det tar slut mellan dom två. men men. livet ordnar sig.
och allt med e och dom känns borta. visst, man har dippdowns, och visst, men är inte lika nära som dom andra är. men jag klarar mig.
det gör man alltid.
f ska börja på donner till 2an! så jävla underbart. ibland börjar jag fundera på om han är närmare vän med mig. men det tänker jag inte säga, varken till henne eller honom.
när man erkänner allt, då blir människor säkra på vart dom står och slappnar antingen av så relationen går åt helvete, eller så blir de uppgivna och går.
i vilket fall, så kunde världen sett helt annorlunda ut om tankarna stannat kvar i huvudet. sometimes for the better, sometime for the worse.
menmen.
två månader med pojken också. ibland känns det som om han inte kan lyssna alls. men jag vet att han försöker. och att han vill väl. och att han kanske inte har så många som anförtror sig om saker till honom. men jag tror jag kommer skälla ut honom ändå, nån gång faktiskt.
hbt-grejen gick åt helvete. kuk. funderar på att hoppa av faktiskt.
orka om vi ligger massor back. också har jag skuler till mina föräldrar på... 2000+700+300 is... ta daah, 3000. och inget jobb. jag hatar officiellt det. men på något sätt är det som om jag inte orkar bli upprörd. det ordnar sig liksom, känns det som på något sätt.
jag saknar c. det får vi se hur det blir ifall det tar slut mellan dom två. men men. livet ordnar sig.
och allt med e och dom känns borta. visst, man har dippdowns, och visst, men är inte lika nära som dom andra är. men jag klarar mig.
det gör man alltid.
Kommentarer
Trackback