there´s no room for you here

Hello my dear unread-blogg. Livet rullar på.Nu sitter jag och är helt otroligt trött i fötterna och lyssnar på the White Stripes. Dom är riktigt jävla underbara.

Amen.

long time, no see (felstavat, oh yes)

Hello my dear diary.

Det var rätt längesen jag skrev här, och för att uppdatera på det ämnet som den här bloggen kommit att handla nästan uteslutande om, Simon, så älskar jag honom. Faktiskt. Han är inte perfekt, han har sina brister, och ibland vill jag bara slå honom, hårt och skoningslöst, men vafan. Jag är inte så enormt mycket bättre jag själv...

Arvika är avklarat, helt underbart. Missade massor av bra band, men anywho. Det var redigt kul.
Ärligt talat så orkar jag inte skriva så mycket mer här just nu, för jag har inte så mycket tankar som behöver vädras, mer än min ångest som nästan konstant svävar över mig.
Jag vet inte varför, eller någonting. Det är snart ett år sen jag slutade vara tight.
Om jag ens var det.
Anywho

Fick ett brev för ett tag sen. Väldigt oväntat, men kul. Hoppas att han inte lägger av att skriva med mig på ett tag. Det är helt fullblodsunderbart med människor som överraskar en. Jag borde ta och fösöka mig på det själv. Kanska borde skriva till Os eller Hi. Det skulle nog vara en bra idé. Eller Am, hon skulle nog vara en bra idé det med, undra vem det skulle vara en riktigt kass idé att skriva till?
Kanske Jo. Gud, ett år sen. Ganska exakt. Och Le hänger med fjortisar på Maxi. hoho. Ica Nazi. Så jävla kass humor har jag när jag är trött. Det här är verkligen riktigt värdelöst och verkligen helt lösryckta tankar, men shit the same. Jag gillar mig själv ändå.

Ska nog svara på brevet imon, ringa p3 kanske och jobba lite. Eller bara vara och fika med någon.
Eller pilla navelludd i 3 timmar och sedan skulptera en elefant som biter av sin egen pung.

RSS 2.0